Klimatmodellerna talar nu med en röst
Klimatmodellerna börjar peka i samma riktning: över Stilla havet håller en kraftfull förändring på att ta form – en förändring som kommer att påverka vädret över hela vår planet. Den kalla La Niña-fasen, som under de senaste åren bromsat den globala uppvärmningen en aning, drar sig nu tillbaka snabbare än vad klimatforskarna räknat med.
I spåren av La Niñas tillbakadragande ökar risken markant för att El Niño återvänder. Det är ett fenomen som förknippas med rekordvärme, översvämningar i vissa regioner och svår torka i andra.
La Niña försvinner från Stilla havet snabbare än väntat
Så sent som i slutet av 2025 verkade det som att La Niña skulle hålla i sig längre. Det kalla vattnet längs den tropiska Stillahavsytan var tydligt mätbart, och forskarna räknade med en period av relativ stabilitet. Men situationen vände på bara några veckor.
Enligt data från Världsmeteorologiska organisationen låg havsyttemperaturen i den centrala ekvatoriala delen av Stilla havet i december 2025 ungefär 0,8 grader under genomsnittet. Redan en månad senare hade den negativa avvikelsen krympt till bara cirka 0,3 grader. Det är en remarkabelt snabb förändring för ett så enormt hav.
Övergången från en stark kall fas till ett nästan neutralt tillstånd på bara några veckor visar hur känsligt hav-atmosfärsystemet över Stilla havet har blivit.
Bakom denna snabba förändring ligger framför allt vindarna. De passadvinder från öster som normalt blåser längs den tropiska Stilla havsytan – och som pumpade upp kallt djupvatten mot ytan – har tydligt försvagats. När denna vindmekanism mattas av börjar varmare vatten från djupare lager tränga uppåt. Först i oceanens centrala delar, sedan allt närmare Sydamerikas kust.
Under ytan syns redan den kommande uppvärmningen
Det handlar inte bara om vad som sker på havsytan – vad som pågår några tiotal meter under vattenytan är minst lika avgörande. Sedan början av 2026 registrerar forskningsinstrument tydliga positiva temperaturavvikelser i det undre lagret av det tropiska Stilla havet. Dessa värmereservoarer rör sig gradvis österut.
Internationella forskningscentrum, inklusive enheter kopplade till FN, konstaterar att just dessa underjordiska värmekällor är bränslet för ett framtida El Niño. Om de fullt ut når oceanens centrala och östra delar är det med stor sannolikhet att den varma fasen av hela ENSO-cykeln inleds.
Prognoser: Två tredjedelars chans på El Niño före slutet av 2026
Det amerikanska Climate Prediction Center uppger att sannolikheten för ett neutralt ENSO-läge under mars till maj 2026 uppgår till ungefär 60 procent, och under april till juni stiger det till cirka 70 procent. Det är ett typiskt "förrum" inför ett El Niño-skeende.
Mest intressant är dock prognosernas andra fas. Enligt de senaste analyserna:
- är sannolikheten för att El Niño utvecklas fullt ut mellan juli och september ungefär 62 procent,
- under perioden augusti till oktober stiger den siffran till cirka 67 procent.
Meteorologerna påpekar att våren är en period med begränsad förutsägbarhet – numeriska modeller gör statistiskt fler fel vid denna årstid eftersom hav-atmosfärsystemet beter sig mer kaotiskt. Trots det pekar de flesta oberoende prognosmodeller på samma scenario: La Niña avtar och El Niño tar över under andra halvan av 2026.
Den största okända faktorn handlar om fenomenets styrka. Prognoserna antyder ett svagt till måttligt El Niño, och ett exceptionellt kraftigt skeende bedöms som osannolikt.
Hur El Niño styr regn och torka runt om på jorden
När den varma fasen dominerar över det tropiska Stilla havet förändras fördelningen av moln och konvektionszoner. För människor från Sydamerika till Australien innebär det konkreta väderkonsekvenser – inte bara abstrakta kurvor på en graf.
| Region | Typiska effekter under El Niño |
|---|---|
| Sydamerikas västkust | Mer frekventa skyfall, ökad risk för översvämningar och jordskred |
| Sydostasien och Australien | Förhöjd torkrisk, skogsbränder och vattenproblem |
| Atlanten (orkansäsongen) | Mindre intensiv tropisk cyklonaktivitet |
| Östra Stilla havet | Fler och kraftigare orkaner |
För bönder i Peru och Ecuador kan ökad nederbörd ge bättre skördar, men samtidigt hotar lerskred att förstöra odlingarna. Samtidigt kan jordbrukare i Indonesien och Filippinerna kämpa med vattenbrist och lägre avkastning.
Orkansäsongen på Atlanten påverkas också. Under El Niño stärks skjuvningsvindarna i de övre troposfärlagren ovanför Atlanten, vilket försvårar vertikal utveckling av åskmoln. Det minskar statistiskt antalet kraftiga cykloner som når den amerikanska kontinentens kuster. Samtidigt gynnas östra Stilla havet som uppväxtmiljö för orkaner.
Rekordvärme trots kall fas – vad händer när El Niño väl anländer?
Januari 2025 gick till historien som den varmaste januarimånad som någonsin uppmätts med instrument. Det som gör detta särskilt oroande är att rekordet sattes under La Niñas dominans – en fas som i klassisk mening ska kyla ned jordens klimat något.
La Niña sänker normalt den globala medeltemperaturen med ungefär 0,1 till 0,2 grader. Den här gången räckte inte det för att motverka den bakgrund som decennier av ökande växthusgaskoncentrationer har skapat. Världsmeteorologiska organisationen understryker att ENSO-cykeln nu inte längre verkar mot bakgrunden av ett "gammalt" klimat, utan mot ett avsevärt varmare utgångsvärde.
Varje ny varm ENSO-fas inträffar under högre medeltemperatur än den föregående, vilket gör det allt lättare att slå nya globala värmerekord.
Historiskt sett tillför El Niño ytterligare 0,1 till 0,2 grader till den globala medeltemperaturen under det aktuella året. Om fenomenet faktiskt utvecklas under andra halvåret 2026 förväntar sig klimatforskare att år 2026 kan matcha eller till och med överträffa rekordåren 2023 och 2024. Det innebär en ökad risk för värmeböljor, extremväder och att den termiska komfortgränsen allt oftare överskrids i städer världen över.
Oceanen som gigantiskt värmearchiv har sina gränser
Merparten av den överskottsenergi som koldioxidutsläppen genererar absorberas av haven. Det är just tack vare det som landytorna inte värms upp ännu snabbare. Men haven kan inte i all oändlighet suga upp allt mer värme utan att det får konsekvenser.
Varmare tropiska havsvatten gynnar intensivare fenomen – kraftigare konvektionsregn, häftiga åskväder och mer storskaliga cyklonsystem. För de människor som bor i riskutsatta regioner innebär det allt fler situationer som överbelastar lokal infrastruktur, från stadens avloppsnät till elnäten.
Vad innebär det här scenariot för Sverige och Europa?
El Niño påverkar allra starkast de regioner som är direkt kopplade till det tropiska Stilla havet, men dess signaler når också Europa. Det finns inget enkelt samband i stil med "El Niño equals en specifik vinter i Sverige", men statistiken pekar på vissa tendenser.
- Ökad risk för varma somrar globalt, vilket ofta resulterar i värmeböljor även i Europa.
- Risken för marktorka kan stiga i delar av regionen, särskilt om det sammanfaller med ett blockerande högtryck.
- Trycket på energisystemet ökar i takt med ett stigande behov av luftkonditionering.
För svenska lantbrukare innebär det ett behov av större flexibilitet i odlingsplaneringen. Beslut om såningstidpunkter, val av torktåliga sorter och investeringar i vattenretention blir allt viktigare. Energisektorn måste räkna med längre perioder av extremvärme, vilket belastar både elnätet och vattenkylda kraftverk.
Hur tolkar man El Niño-prognoser som vanlig läsare?
I vetenskapliga rapporter dyker det ofta upp procenttal för sannolikheter. I praktiken innebär de att forskarna kört ett stort antal oberoende simuleringar och att El Niño uppträdde i en viss andel av dem. Det handlar alltså inte om garantier, utan om riskbedömningar.
Det är klokt att betrakta informationen på ungefär samma sätt som långsiktiga ekonomiska prognoser. De är inte till för att planera exakt semesterdatum, utan för att vägleda strategiska beslut. På den grunden kan vattenförvaltande myndigheter i förväg förbereda scenarier för torra eller våta säsonger, och sjukvårdssektorn kan planera åtgärder inför eventuella värmeböljor.
För den enskilde personen är det viktigaste att följa lokala väderleksrapporter och hydrologiska varningar. El Niño är en av de faktorer som "ställer in bakgrunden" för atmosfären – men om det faller ett skyfall över just din stad på en specifik dag avgörs fortfarande av fenomen i en mycket mindre skala.
