Klimatmodellerna pekar åt samma håll
Klimatmodellerna börjar tala med en röst: över Stilla havet håller en snabb maktförskjutning på att ta form, och den kommer att få konsekvenser för vädret över hela vår planet. Det är en utveckling som meteorologer följer med stor oro.
Den kalla La Niña-fasen, som under de senaste åren har verkat som en svag broms mot den globala uppvärmningen, drar sig tillbaka snabbare än klimatforskarna förutsåg. I dess spår växer risken för att El Niño återvänder – ett fenomen förknippat med rekordvärme, översvämningar i vissa regioner och svår torka i andra.
La Niña försvinner från Stilla havet snabbare än väntat
Så sent som i slutet av 2025 verkade det som att La Niña skulle hålla i sig längre. Kallt vatten vid ytan av det ekvatoriala Stilla havet var tydligt avläsbart i mätningarna, och forskarna räknade med en period av relativ stabilitet. Situationen vände på bara några veckor.
Enligt data från Världsmeteorologiorganisationen låg havsytetemperaturen i den centrala ekvatoriala delen av Stilla havet i december 2025 ungefär 0,8°C under det normala. Redan en månad senare hade den negativa avvikelsen krympt till omkring 0,3°C. Det är ett remarkabelt snabbt skifte för ett så enormt vattenområde.
Övergången från en stark kall fas till ett nära neutralt tillstånd på bara några veckor visar hur känsligt hav–atmosfär-systemet över Stilla havet har blivit.
Bakom den snabba förändringen ligger framför allt vindarna. De östliga passadvindarna som normalt råder över det ekvatoriala Stilla havet – och som "pumpar upp" kallt djupvatten mot ytan – har tydligt försvagats. När den vindmekanismen tappar kraft börjar varmare vatten från djupare skikt tränga upp mot ytan. Först i den centrala delen av havet, sedan allt närmare Sydamerika.
Under ytan syns redan en kommande uppvärmning
Det avgörande är inte bara vad som händer vid ytan, utan också det som sker några tiotal meter ned i vattnet. Sedan början av 2026 registrerar forskningsinstrument tydliga positiva temperaturavvikelser i det undre ytskiktet av det tropiska Stilla havet. Dessa "värmelager" rör sig gradvis österut.
Internationella forskningscentrum, däribland enheter kopplade till FN, pekar på att just detta underjordiska värmeförråd utgör bränslet för ett kommande El Niño. Om det når den centrala och östra delen av havet i full kraft är det med stor sannolikhet att den varma fasen av hela ENSO-cykeln inleds.
Prognoser: två tredjedelars chans på El Niño före slutet av 2026
Det amerikanska Climate Prediction Center uppger att sannolikheten för ett neutralt ENSO-tillstånd under perioden mars–maj 2026 uppgår till omkring 60 procent, och att den under april–juni stiger till ungefär 70 procent. Det är ett typiskt "väntrum" inför El Niño.
Det mest intressanta är dock det andra steget i prognoserna. Enligt de senaste analyserna:
- är chansen att El Niño utvecklas mellan juli och september omkring 62 procent,
- under perioden augusti–oktober stiger den till ungefär 67 procent.
Meteorologer påpekar att våren är en period med begränsad förutsägbarhet – de numeriska modellerna gör statistiskt sett fler fel vid den här årstiden, eftersom hav–atmosfär-systemet blir mer kaotiskt. Trots det pekar de flesta oberoende prognossystem på samma scenario: ett bromsande av La Niña och en övergång till El Niño under andra halvan av 2026.
Den största osäkerhetsfaktorn gäller fenomenets styrka. Prognoserna antyder ett svagt till måttligt El Niño, medan ett exceptionellt kraftigt scenario bedöms som föga troligt.
Hur El Niño påverkar regn och torka runt hela jordklotet
När den varma fasen dominerar över det ekvatoriala Stilla havet förändras fördelningen av moln och konvektionszoner. För människor från Sydamerika till Australien innebär det konkret väder – inte abstrakta diagram.
| Region | Typiska konsekvenser av El Niño |
|---|---|
| Sydamerikas västkust | Fler skyfall, ökad risk för översvämningar och jordskred |
| Sydostasien och Australien | Större risk för torka, skogsbränder och vattenbrist |
| Atlanten (orkanssäsongen) | Mindre intensiv aktivitet av tropiska cykloner |
| Östra Stilla havet | Fler och kraftigare orkaner |
För bönder i Peru och Ecuador kan mer regn innebära bättre skördar, men samtidigt en risk att grödorna förstörs av jordskred. Samtidigt kan jordbrukare i Indonesien eller på Filippinerna kämpa med vattenbrist och lägre avkastning på sina fält.
Orkansäsongen på Atlanten spelar också en viktig roll. När El Niño dominerar det ekvatoriala Stilla havet tilltar de skjuvande vindarna i de övre troposfärskikten över Atlanten, vilket hämmar den vertikala utvecklingen av åskmoln. Statistiskt sett minskar det antalet kraftiga cykloner som når de amerikanska kusterna. Samtidigt gynnas bildningen av orkaner i östra Stilla havet.
Rekordvärme trots kall fas – vad händer när El Niño tar över?
Januari 2025 gick till historien som den varmaste januari sedan instrumentmätningarna inleddes. Det som är särskilt oroande är att detta rekord sattes under La Niñas dominans, som i klassisk mening borde ha kylt ned jordens klimat något.
La Niña sänker normalt den globala medeltemperaturen med ungefär 0,1–0,2°C. Den här gången räckte inte den effekten till för att balansera det bakgrundsläge som decennier av ökande växthusgaskoncentrationer har skapat. Världsmeteorologiorganisationen understryker att ENSO-cykeln nu verkar på en betydligt varmare grundnivå än tidigare.
Varje ny varm ENSO-fas äger rum under högre medeltemperatur än den föregående, vilket gör det lättare att slå nya värmerekord på jorden.
Historiskt sett tillför El Niño ytterligare 0,1–0,2°C till det globala medelvärdet för det aktuella året. Om fenomenet verkligen utvecklas under andra halvan av 2026 räknar klimatforskare med att 2026 kan matcha rekordåren 2023 och 2024 – eller till och med överträffa dem. Det innebär en större risk för värmeböljor, extrema väderhändelser och allt fler tillfällen då den termiska komfortgränsen överskrids i städer världen över.
Haven som gigantiskt värmelager – men med sina begränsningar
Merparten av den överskottsvärme som är kopplad till koldioxidutsläppen hamnar i världshaven. Det är tack vare det som landytorna inte värms upp ännu snabbare. Å andra sidan kan haven inte i det oändliga absorbera allt större värmemängder utan konsekvenser.
Varmare tropiska vatten gynnar intensivare fenomen som kraftigare konvektionsregn, häftiga stormar och mer utvecklade cyklonsystem. För invånare i utsatta regioner innebär det fler situationer som överbelastar den lokala infrastrukturen – från stadens avloppssystem till elnäten.
Vad betyder det här scenariot för Sverige och Europa?
El Niño påverkar starkast de regioner som är direkt kopplade till det tropiska Stilla havet, men dess signal märks även i Europa. Det finns inget enkelt samband i stil med "El Niño ger en viss vinter i Sverige", men statistiken pekar på vissa tendenser.
- Ökad chans till varma somrar globalt, vilket ofta resulterar i värmeböljor även i Europa.
- Risken för marktorka kan öka i delar av kontinenten, särskilt om det sammanfaller med ett högtrycksblock.
- Trycket på energisystemet ökar i takt med ett växande behov av luftkonditionering.
För svenska jordbrukare innebär det krav på större flexibilitet i odlingsplaneringen. Beslut om såningstider, val av torktåliga sorter och investeringar i vattenhållning blir allt viktigare. Energisektorn måste räkna med längre perioder av höga temperaturer, vilket belastar både elnätet och vattenkylda kraftverk.
Hur man tolkar El Niño-prognoser som vanlig läsare
I vetenskapliga rapporter dyker det ofta upp procentvärden för sannolikheter. I praktiken innebär de att forskarna har kört många oberoende simuleringar och att El Niño utvecklades i en viss andel av dem. Det handlar alltså inte om en garanti, utan om en riskbedömning.
Det är klokt att se på den här informationen ungefär som på långsiktiga ekonomiska prognoser. De används inte för att planera ett specifikt semesterdatum, utan för att styra strategiska beslut. På den grunden kan vattenmyndigheter i förväg förbereda scenarier för torra eller blöta säsonger, och hälsosektorn kan planera insatser inför väntade värmeböljor.
För den enskilda personen är det viktigaste att följa lokala väderleksrapporter och hydrologiska varningar. El Niño är en av de faktorer som "sätter scenen" för atmosfären, men om det just den dagen faller ett skyfall över Stockholm avgörs fortfarande av fenomen i en mycket mindre skala.
