Den dolda elslukaren de flesta missar
Så fort kylan sätter in börjar vi misstänksamt granska elementen. Men den verkliga energitjuven verkar nästan osynlig bredvid dem – och kan förbruka så mycket el att den hamnar direkt efter uppvärmningen på elräkningen.
Den står inte i vardagsrummet, lyser inte som en tv och surrar inte som ett kylskåp. Ändå slukar den så mycket energi att den intar andraplatsen på elräkningen, direkt efter elvärmen. På vintern ökar dess aptit ytterligare.
I hushåll med elektrisk uppvärmning står värmeelementen för den största andelen av energiförbrukningen. Uppskattningar från europeiska energiinstitutioner visar att ett typiskt enfamiljshus med elvärme förbrukar över 4 000 kWh per år enbart för att hålla värmen. Med dagens elpriser innebär det tusentals kronor om året.
I lägenheter är skalan mindre, men förhållandena ser liknande ut. Elvärmen är utan tvekan den största kostnadsdrivaren under vintersäsongen. Men direkt bakom den döljer sig en mindre uppenbar – men minst lika energikrävande – apparat: varmvattenberedaren.
Så ser hushållets elförbrukningslista egentligen ut
Många misstänker att köket är den värsta boven, men fakta berättar en något annorlunda historia. Köksapparater drar visserligen mycket watt, men vi använder dem oftast under relativt korta perioder.
En keramisk häll som används ungefär fyrahundra gånger per år förbrukar över 150 kWh. En elektrisk ugn vid regelbunden bakning drar runt 140 till 150 kWh per år. Ett kombinerat kyl-frys-skåp förbrukar i genomsnitt mer än 300 kWh årligen, eftersom det aldrig stängs av.
En fristående frysenhet drar ungefär 300 kWh per år. En diskmaskin i familjestorlek med normalt antal körningar förbrukar nära 200 kWh. På pappret låter det alarmerande, men de flesta av dessa apparater arbetar cykliskt eller under begränsad tid. Därför är deras andel av den totala räkningen ändå lägre än för de två stora förbrukarna – uppvärmning och varmvattenberedning.
Hur mycket el drar elektronik och internet?
Elektroniska apparater som är igång många timmar om dagen bidrar också till räkningen. En tv som går ungefär sju timmar per dag drar nära 190 kWh per år. En router och ett internetmodem, som knappt vilar, förbrukar upp mot 100 kWh årligen. En stationär dator vid dagligt arbete några timmar om dagen drar över 120 kWh per år.
Varje apparat orsakar ingen katastrof på egen hand, men tillsammans skapar de en konstant bakgrundsförbrukning som är svår att ignorera. Den riktiga överraskningen döljer sig däremot vanligtvis i badrummet eller pannrummet.
Den största elslukaren efter värmen är varmvattenberedaren
Den verkliga chocken brukar gömma sig i badrummet eller teknikrummet. Den elektriska varmvattenberedaren, ofta i form av en stor varmvattentank, genererar den näst högsta kostnaden i hushållets elförbrukning. För en typisk tank på ungefär tvåhundra liter kan den årliga energiförbrukningen nå upp till omkring 1 700 kWh.
Omräknat till energipriser innebär det tusentals kronor per år – en summa jämförbar med uppvärmningskostnaden i en mindre lägenhet. En elektrisk varmvattenberedare kan under ett år förbruka nästan hälften av vad en fullständig husuppvärmning kräver, och många är helt omedvetna om detta.
Det finns flera anledningar som samverkar. Vattnet måste värmas upp och hållas varmt hela tiden. Tanken avger värme till omgivningen – ju sämre isolerad den är, desto mer förloras. Termostaten är ofta inställd högre än nödvändigt.
Under vintermånaderna är det inkommande kallvattnet ännu kallare, vilket gör att apparaten arbetar längre och oftare. När det är kallt ute unnar vi oss gärna längre och varmare duschar eller bad. Experter uppskattar att upp till en tredjedel av energin som används för varmvattenberedning helt enkelt slösas bort – till följd av för hög temperaturinställning, dålig tankisolering och förluster i rören.
Varför förbrukar varmvattenberedaren ännu mer på vintern?
Under de kallaste månaderna arbetar apparaten under tuffare förhållanden. Temperaturdifferensen mellan tankens insida och omgivningen ökar, vilket gör att värmen läcker ut snabbare. Dessutom måste kallvattnet från ledningsnätet värmas till samma temperatur som på sommaren – och det kräver mer energi.
Hushållsmedlemmarnas beteende förändras också. När det regnar och blåser väljer många att duscha längre eller ta bad oftare. För varmvattenberedaren innebär det fler arbetsperioder och fler kilowattimmar.
På vintern arbetar varmvattenberedaren längre, oftare och under större belastning. Det syns omedelbart på räkningen, trots att vi ofta lägger hela skulden på uppvärmningen. Skillnaden i varmvattenberedarens förbrukning mellan sommar och vinter kan uppgå till hundratals kilowattimmar.
Så sänker du kostnaderna för varmvatten utan att offra komforten
Den goda nyheten är att det är förhållandevis enkelt att spara pengar på just den här apparaten, utan att behöva förvandla vardagen till ett lidande. Små förändringar kan ge stora besparingar.
Vattentemperaturen är en avgörande faktor. Många tankar är fabriksinställda på runt sextio grader Celsius eller mer. Ur säkerhets- och användarsynpunkt räcker det för de flesta hushåll med femtio till femtiofem grader. Att sänka inställningen med några grader minskar värmeförlusterna och energiförbrukningen. Du märker troligtvis ingen skillnad i duschen, men räkningen gör det.
Isolering av tank och rör spelar också stor roll. Om varmvattenberedaren står i ett kallt utrymme lönar det sig att efterisolera den – exempelvis med ett specialdesignat termoiskläde. Det är ett enkelt sätt att minska värmeförlusterna och sänka kostnaderna med flera hundra kronor per år. Isoleringsmanschetter på de viktigaste delarna av varmvattenrören fungerar på liknande sätt.
Att använda vatten mer sparsamt rymmer också stor potential:
- Perlatorer eller flödesbegränsare på handfatskranar och duschar
- Duschhandtag med lägre flöde
- Kontrollera att du inte låter vattnet rinna i onödan, till exempel när du borstar tänderna
- Kortare duschningstid utan att komforten försämras
- Laga droppande kranar som i onödan förbrukar varmvatten
Genom att begränsa flödet förbrukar du mindre varmvatten vid samma komfortnivå. Det innebär att varmvattenberedaren behöver värma upp vatten mer sällan. Den resulterande besparingen kan uppgå till upp till tjugo procent av den årliga förbrukningen.
Service och driftsinställningar bör inte underskattas. En regelbunden inspektion av en fackman hjälper till att upptäcka kalkavlagringar, skadad termostat eller ett defekt värmeelement. Avlagringar på värmeelementet fungerar som ett isolerande skikt – de försvårar värmeöverföringen till vattnet, vilket gör att apparaten förbrukar mer energi för att nå samma temperatur.
För vissa modeller lönar det sig att använda en tidsprogrammerare. Om elpriset varierar beroende på tid på dygnet är det fördelaktigt att värma vattnet främst under de billigaste timmarna. En del hushåll sparar på det sättet upp till en tredjedel av kostnaderna för varmvattenberedning.
Vad mer bör du tänka på när det gäller hushållets energiförbrukning?
Att justera temperaturen i tanken och lägga till isolering löser inte alla problem, men det ger en gedigen start. Det lönar sig att sätta upp en enkel prioriteringslista – börja med uppvärmning och varmvattenberedare, och ta itu med elektronik och småapparater i ett senare skede.
Det är också en bra idé att regelbundet analysera sina räkningar. När du ser att förbrukningen sjunkit efter att du bytt duschhandtag, motiveras du lättare att ta nästa steg – som att byta ut en gammal frysenhet mot en modell med högre energiklass.
Allt fler väljer att kombinera flera lösningar – bättre husisolering, termostatventiler på elementen, flödesbegränsare för vatten och förnuftiga inställningar på varmvattenberedaren. Effekten är kumulativ. Varje enskild förändring ger en blygsam besparing, men tillsammans kan de avsevärt lätta på hushållsbudgeten, särskilt under de kalla månaderna. Det kan vara värt att kontrollera inställningarna på din varmvattenberedare redan innan nästa uppvärmningssäsong börjar.
