En ny blodgrupp bekräftad efter decennier av forskning
Forskare vid det brittiska centret NHS Blood and Transplant har bekräftat existensen av ytterligare ett blodgruppssystem som tidigare saknat klassificering. Systemet kallas MAL och berör personer som saknar en specifik molekyl på ytan av sina röda blodkroppar.
Det kan låta abstrakt, men för en del patienter handlar det bokstavligen om liv och död – på operationsbordet eller på intensivvårdsavdelningen. Att fastställa blodgrupp med precision är ingen byråkratisk formalitet utan en grundläggande förutsättning för säker blodtransfusion, särskilt hos personer med ovanliga antigenkombinationer.
De flesta känner till de grundläggande beteckningarna: A, B, AB och 0, kombinerat med Rh+ eller Rh-. Men det är bara toppen av isberget. Inom hematologin har man redan beskrivit över 300 blodgruppssystem, varav flera förekommer hos bara en bråkdel av en promille av befolkningen. Medicinen använder därför långt fler system än enbart ABO och Rh – och varje sådant system kan i rätt situation rädda ett liv.
Vad en blodgrupp egentligen innebär
På röda blodkroppar sitter hundratals olika molekyler som kallas antigener. Det rör sig om proteiner, sockerarter eller sammansatta glykoproteiner som immunsystemet använder för att avgöra vad som är ”eget” och vad som är ”främmande”. Om en patient under en transfusion får blod med antigener som kroppen inte känner igen, kan immunförsvaret reagera våldsamt mot de främmande blodkropparna.
Antikroppar bildas och börjar förstöra de tillförda cellerna, vilket kan leda till chock, organsvikt och i extrema fall döden. Det är just därför exakt blodgruppsbestämning är absolut nödvändig. Det är extra kritiskt för patienter med ovanliga antigenprofiler – något de ofta inte vet om förrän de hamnar på operationsbordet eller drabbas av graviditetskomplikationer.
Sällsynta blodgrupper – ett osynligt problem tills något händer
Den som har en vanlig blodgrupp behöver sällan tänka på saken. Sällsynta blodgrupper är däremot en helt annan historia. I Europa räknas en blodgrupp som sällsynt om den förekommer hos färre än 4 av 1 000 personer. Sådana individer kan leva i okunnighet om sin avvikelse i åratal – tills de hamnar under kniven eller blir gravida.
Ovanliga antigenkombinationer uppdagas vanligtvis:
- vid utredning inför planerade ingrepp med risk för blodförlust
- i samband med diagnostik av serologisk konflikt hos gravida kvinnor
- vid kvalificering för bloddonation
- under noggrann analys efter en allvarlig transfusionsreaktion
- vid specialiserade hematologiska undersökningar
- i samband med screening av familjer med historik av transfusionskomplikationer
Vissa blodgrupper är knutna till specifikt etniskt ursprung eller geografisk region. Det som är relativt vanligt i Europa kan vara extremt sällsynt i Asien, och vice versa. Blodbanker och donatorregister måste därför tänka globalt, inte bara nationellt. Forskarteamet vid NHS Blood and Transplant utnyttjade just detta internationella samarbete när de undersökte det nya MAL-systemet.
Antigenet AnWj – en liten molekyl med stora konsekvenser
Det nya MAL-systemet är nära kopplat till ett specifikt antigen som betecknas AnWj. Tidigare studier visade att ungefär 99 procent av alla människor bär detta antigen på sina röda blodkroppar. Hos de resterande en procenten saknas AnWj helt – och det var just dessa individer som väckte forskarnas intresse.
Frånvaron av AnWj kan ha sin förklaring i sjukdomar, exempelvis vissa former av blodcancer, eller bero på genernas uppbyggnad. Hos en del patienter observerade läkare att antigenet försvann vid allvarliga hematologiska tillstånd. Den verkliga gåtan var dock familjer där bristen på AnWj verkade ha funnits alltid – hos flera släktingar, utan någon bakomliggande sjukdom.
När genen MAL är skadad eller inaktiverad producerar kroppen inte rätt protein på de röda blodkropparnas yta, och antigenet AnWj upphör att existera. Forskarna ansåg detta samband vara tillräckligt starkt för att motivera ett eget blodgruppssystem, kopplat till närvaron eller frånvaron av MAL-proteinet. Resultaten publicerades i en ansedd hematologisk tidskrift.
En forskningshistoria som började 1972
Ursprunget till denna forskning går tillbaka till tidigt 1970-tal. En gravid kvinna med allvarliga komplikationer togs in på ett sjukhus. Fostret gick inte att rädda – barnets röda blodkroppar förstördes av antikroppar från moderns kropp.
Blodanalysen avslöjade att problemet handlade om en reaktion kopplad till frånvaron av antigenet AnWj. Modern hade antikroppar riktade specifikt mot celler som saknade denna molekyl. Läkarna noterade dessutom att ett liknande mönster förekom hos andra medlemmar i samma familj – något som tydde på ett genetiskt snarare än ett sjukdomsrelaterat ursprung.
Under åren samlade specialister kliniska data och blodprover i speciallaboratorier. När DNA-sekvenseringsmetoderna mognade analyserade teamet vid NHS Blood and Transplant grundligt de genomfragment som kodar för proteiner på röda blodkroppar. I proverna från personer som saknade AnWj hittade de karakteristiska bortfall i det genetiska materialet – så kallade deletioner. De saknade fragmenten tillhörde genen MAL, som kodar för ett protein i cellmembranet, inklusive membranet på röda blodkroppar.
MAL – ett nytt blodgruppssystem med praktiska konsekvenser
Personer som saknar antigenet AnWj – kortfattat kallade AnWj-negativa – har en distinkt profil. Deras röda blodkroppar bär inte på MAL-proteinet, vilket innebär en annorlunda uppsättning ”märken” för immunsystemet. Det kan bli ett problem vid transfusion.
Om en AnWj-negativ patient får blod från en vanlig donator vars blodkroppar är AnWj-positiva, kan kroppen uppfatta dessa celler som farliga inkräktare. Risken för en allvarlig immunreaktion stiger då kraftigt. Genom att introducera MAL-systemet kan dessa skillnader tydligt beskrivas och integreras i rutinscheman för blodgruppsbestämning hos riskpatienter.
För vissa patienter kan detta innebära en förändrad behandlingsstrategi och operationsplanering. Ju mer exakt vi känner till en patients antigenprofil, desto lägre är risken att en transfusion som räddar livet samtidigt orsakar skada. Beskrivningen av det nya systemet möjliggör också en bättre klassificering av tidigare ”märkliga” kliniska fall där reaktionerna efter blodtransfusion inte stämde med etablerade scheman.
Vad som förändras i den medicinska praktiken
Den viktigaste nyttan med MAL-systemet är möjligheten att ta fram genetiska och serologiska tester. Laboratorier kan sammanställa testpaneler som kontrollerar inte bara ABO och Rh utan också närvaron av MAL-proteinet och antigenet AnWj.
Det är särskilt relevant i följande situationer:
- hos patienter med oklara eller allvarliga transfusionsreaktioner
- hos kvinnor med upprepade graviditetskomplikationer kopplade till serologisk konflikt
- vid specialiserade centrum som behandlar patienter med behov av täta transfusioner, till exempel vid sicklecellsanemi, talassemi eller komplicerade blodsjukdomar
- vid blodbanker som skapar register över donatorer med sällsynta antigenprofiler
- inför operationer hos patienter med hög risk för blodförlust
- vid screening av familjer med historik av transfusionsproblem
- inom transplantationsmedicin där maximal kompatibilitet krävs
Varje nyupptäckt antigenkombination innebär att det någonstans i världen finns människor vars blod kan ha enorm betydelse för en handfull svårt sjuka patienter. Det gäller även personer med MAL-profilen. Om blodbanker lär sig att identifiera dem öppnar det möjligheten att bygga upp särskilda strategiska reserver för de mest komplicerade patientfallen.
Varför den vanlige patienten bör känna till detta
För den genomsnittlige person som bara känner till sitt ”A Rh+” från donatorkortet kan ämnet verka som abstrakt biologi. I praktiken påverkar dock den växande kunskapen om blodgrupper säkerheten för oss alla, eftersom medicinen använder allt mer precisa metoder för att para ihop donatorer och mottagare.
På sjukhus tillämpas alltmer genotypning – analys av själva DNA:t i stället för enbart klassisk antigenbestämning. Det gör att läkare i förväg kan se vad en patient riskerar att reagera negativt på. MAL-systemet kommer att bli en av komponenterna i ett sådant ”blodpass”, tillsammans med andra sällsynta kombinationer.
Det är värt att påpeka att sällsynta blodgrupper inte är förbehållna exotiska befolkningsgrupper. En person i Sverige kan ha en antigenprofil typisk för en annan region om det förekommit migration i familjen. Enbart specialiserade undersökningar kan avslöja att hen behöver noggrant utvalt blod. Det nyligen beskrivna MAL-systemet visar tydligt att transfusionsmedicinen fortsätter att utvecklas – och varje sådant steg minskar risken för tragiska misstag.
