En ny blodgrupp har bekräftats – och det tog ett halvt sekel
Brittiska forskare vid NHS Blood and Transplant har bekräftat existensen av en tidigare okänd blodgrupp som fått namnet MAL. Det handlar om personer vars röda blodkroppar saknar en specifik molekyl på sin yta – och för vissa patienter kan denna skillnad bokstavligen vara en fråga om liv och död.
De flesta känner till grundbeteckningarna A, B, AB och 0, tillsammans med Rh+ eller Rh-. Men det är bara toppen av ett isberg. På röda blodkroppar finns hundratals olika molekyler, så kallade antigen. Det är proteiner, sockerarter och komplexa glykoproteiner som immunsystemet använder för att avgöra vad som är ”eget” och vad som är ”främmande”.
Om en patient under en blodtransfusion får blod med antigen som kroppen inte känner igen, kan immunsystemet reagera kraftfullt och angripa de främmande blodkropparna. Antikroppar bildas som förstör de överförda cellerna, vilket kan leda till chock, organsvikt och i värsta fall döden. Att fastställa blodgruppen noggrant är därför ingen formalitet – det är en grundläggande förutsättning för säker transfusion, särskilt hos personer med ovanliga antigensystem.
Av den anledningen använder sjukvården inte bara ABO- och Rh-systemen, utan en lång rad andra klassificeringar. Inom hematologin har man hittills beskrivit över 300 blodgrupper, varav en del förekommer hos bara en bråkdel av en promille av befolkningen.
Vad händer om du har en sällsynt blodgrupp utan att veta om det
Har du en vanlig blodgrupp tänker du förmodligen aldrig på det. Sällsynta blodgrupper är en helt annan historia. I Europa räknas en blodgrupp som sällsynt om den förekommer hos färre än 4 av 1 000 personer. Dessa patienter kan leva hela livet utan att veta att de skiljer sig från majoriteten – tills de hamnar på operationsbordet eller blir gravida.
Ovanliga antigensystem upptäcks vanligtvis:
- vid undersökningar inför planerade ingrepp med risk för blodförlust
- under utredning av serologisk konflikt hos gravida
- vid kvalificering som blodgivare
- vid noggrann analys efter en allvarlig transfusionsreaktion
Vissa blodgrupper är kopplade till specifikt etniskt ursprung eller geografisk region. Det som är relativt vanligt i Europa kan vara extremt sällsynt i Asien, och tvärtom. Det innebär att blodbanker och givarregister måste tänka globalt, inte bara inom ett enskilt land.
Antigenet AnWj – en liten molekyl med stora konsekvenser för transfusion
Det nya MAL-systemet hänger nära samman med ett specifikt antigen som kallas AnWj. Tidigare studier har visat att ungefär 99 procent av alla människor bär detta antigen på sina röda blodkroppar. Hos de återstående cirka 1 procenten saknas AnWj helt – och det var just dessa personer som väckte forskarnas intresse vid NHS Blood and Transplant.
Bristen på AnWj kan bero på sjukdom, till exempel vissa blodcancerformer, eller på den genetiska uppbyggnaden. Hos en del patienter observerades att antigenet försvann vid allvarliga hematologiska tillstånd. Den verkliga gåtan utgjordes av familjer där AnWj-bristen verkade ha funnits ”alltid” – hos flera släktingar, utan någon uppenbar bakomliggande sjukdom.
Om MAL-genen är skadad eller satt ur funktion producerar kroppen inte rätt protein på ytan av de röda blodkropparna, och antigenet AnWj slutar att vara närvarande. Detta samband ansågs tillräckligt starkt för att motivera en ny blodgruppsklassificering kopplad till närvaron eller frånvaron av MAL-proteinet. Forskningsresultaten publicerades i en ansedd medicinsk tidskrift inom hematologi.
Hur forskningen startade 1972 och varför den tog femtio år
Historien bakom den nya blodgruppen börjar i början av 1970-talet. En gravid kvinna med allvarliga komplikationer lades in på ett sjukhus. Fostret gick inte att rädda – barnets röda blodkroppar hade förstörts av antikroppar från moderns kropp.
Blodanalysen visade att problemet var en reaktion kopplad till avsaknaden av antigenet AnWj. Modern hade antikroppar riktade mot celler utan denna molekyl. Läkarna noterade att ett liknande mönster förekom hos andra personer i samma familj, vilket pekade på en genetisk grund snarare än en sjukdomsrelaterad orsak.
Under de följande decennierna samlades kliniska data och blodprover in till specialiserade laboratorier. När DNA-sekvensering blev tillgänglig analyserade teamet vid NHS Blood and Transplant noggrant de delar av genomet som kodar för proteiner på röda blodkroppar. I prover från personer som saknade AnWj hittade de karakteristiska förluster i det genetiska materialet – så kallade deletioner. De saknade fragmenten tillhörde en gen med namnet MAL, som kodar för ett protein i cellmembranet, inklusive membranet i röda blodkroppar.
Vad MAL-systemet förändrar i praktiken för läkare och blodbanker
Det viktigaste bidraget från beskrivningen av MAL-gruppen är möjligheten att utveckla genetiska och serologiska tester. Laboratorier kan ta fram testpaneler som kontrollerar inte bara ABO och Rh, utan även närvaron av MAL-proteinet eller antigenet AnWj självt.
Det kommer att vara särskilt värdefullt i flera situationer:
- hos patienter med oklara och allvarliga transfusionsreaktioner
- hos kvinnor med upprepade graviditetskomplikationer kopplade till serologisk konflikt
- på specialiserade center som vårdar patienter med behov av täta transfusioner, till exempel vid sickelcellanemi, talassemi eller komplexa blodsjukdomar
- i blodbanker som bygger register över givare med sällsynta antigenprofiler
- vid preoperativ utredning av riskpatienter med familjehistoria av komplikationer
Ju exaktare vi känner en patients antigensprofil, desto lägre är risken att en transfusion å ena sidan räddar livet och å andra sidan orsakar skada. Beskrivningen av den nya gruppen gör det också möjligt att bättre klassificera tidigare ”mystiska” kliniska fall där klassiska scheman inte stämde med de reaktioner som observerades efter blodöverföring.
För givare med ovanliga antigensystem innebär detta ytterligare motivation. En enda enhet av deras blod kan vara det enda säkra alternativet för någon med liknande profil som hamnar på operationsbordet eller kämpar mot en allvarlig blodsjukdom. Forskare vid University of Bristol och andra brittiska institutioner understryker att register över sällsynta givare är avgörande för transfusionsmedicinens framtid.
Varför MAL-systemet angår dig – även om du har en vanlig blodgrupp
För den som bara känner till sitt ”A Rh+” från blodgivarkortet kan ämnet verka som abstrakt biologi. I praktiken påverkar dock ökad kunskap om blodgrupper säkerheten för oss alla, eftersom sjukvården använder allt mer precisa system för att para ihop givare och mottagare.
På sjukhus används allt oftare genotypning – analys av själva DNA:t istället för enbart klassisk antigenbestämning. Det gör att läkare i förväg kan se vad en patient riskerar att reagera negativt på. MAL-systemet kommer att bli en av komponenterna i ett sådant ”blodpass”, tillsammans med andra sällsynta system.
Det är också värt att notera att sällsynta blodgrupper inte är förbehållna exotiska populationer. En person kan ha en antigensprofil typisk för en annan region om det förekommit migration i familjehistorien. Det är först specialiserade undersökningar som avslöjar att ett ovanligt noggrant utvalt blod behövs. Det nyligen beskrivna MAL-systemet visar att transfusionsmedicinen fortfarande utvecklas – och varje sådant steg minskar risken för tragiska misstag när liv ska räddas på intensivvårdsavdelningar och operationssalar.
