Klimatmodellerna börjar peka åt samma håll: över Stilla havet är en kraftig förändring på väg – och den kommer att påverka vädret över hela jorden.
Den kalla La Niña-fasen, som under de senaste åren har bromsat den globala uppvärmningen något, drar sig tillbaka snabbare än klimatforskarna förväntat sig. I dess spår växer risken för att El Niño återvänder – ett fenomen som förknippas med rekordvärme, översvämningar i vissa regioner och svår torka i andra.
La Niña försvinner från Stilla havet snabbare än väntat
Ännu i slutet av 2025 verkade det som att La Niña skulle hålla i sig längre. Det kalla vattnet vid ytan av det ekvatoriala Stilla havet syntes tydligt i mätningarna, och klimatforskarna räknade med en period av relativ stabilitet. Situationen vände på bara några veckor.
Enligt data från Världsmeteorologiska organisationen låg havsyttemperaturen i den centrala ekvatoriala delen av Stilla havet i december 2025 ungefär 0,8 °C under genomsnittet. Bara en månad senare hade den negativa avvikelsen sjunkit till omkring 0,3 °C. Det är ett remarkabelt snabbt skifte för ett så vidsträckt hav.
Förändringen från en stark kall fas till ett nästan neutralt tillstånd på bara några veckor visar hur känsligt hav-atmosfär-systemet över Stilla havet har blivit.
Bakom den snabba förändringen ligger framför allt vindarna. De östliga passadvindarna som normalt råder över det ekvatoriala Stilla havet – och som "pumpade upp" kallt djupvatten till ytan – har försvagats markant. När den mekanismen tappar kraft börjar varmare vatten från djupare lager tränga uppåt. Först i den centrala delen av havet, sedan allt närmre Sydamerikas kuster.
Under ytan syns redan den kommande uppvärmningen
Det är inte bara ytmätningarna som spelar roll – det som händer ett par tiotal meter under havsytan är minst lika avgörande. Sedan början av 2026 registrerar forskningsinstrument tydliga positiva temperaturavvikelser i det undre lagret av det tropiska Stilla havet. Dessa "värmelager" rör sig gradvis österut.
Internationella forskningscenter, däribland enheter som samarbetar med FN, understryker att just detta underjordiska värmeförråd utgör bränslet för ett framtida El Niño. Om det når den centrala och östra delen av havet fullt ut är det stor sannolikhet att den varma fasen av hela ENSO-cykeln tar vid.
Prognoser: två tredjedelars chans på El Niño före slutet av 2026
Det amerikanska Climate Prediction Center uppger att sannolikheten för ett neutralt ENSO-tillstånd ligger på ungefär 60 % under perioden mars–maj 2026, och stiger till omkring 70 % under april–juni. Det är ett typiskt "förstadium" inför El Niño.
Den andra fasen av prognoserna är dock den mest intressanta. Enligt de senaste analyserna:
- är chansen att El Niño utvecklas under juli–september ungefär 62 %,
- stiger den till omkring 67 % under perioden augusti–oktober.
Meteorologerna påpekar att våren är en period med begränsad förutsägbarhet – numeriska modeller har statistiskt sett en högre felmarginal under denna tid, eftersom hav-atmosfär-systemet blir mer kaotiskt. Trots det pekar majoriteten av oberoende prognosystem på samma scenario: en avmattning av La Niña och en övergång till El Niño under andra halvan av 2026.
Den största osäkerheten gäller fenomenets styrka. Prognoserna antyder ett svagt till måttligt El Niño, medan ett exceptionellt kraftigt scenario bedöms som osannolikt.
Hur El Niño omfördelar regn och torka över hela världen
När den varma fasen dominerar över det ekvatoriala Stilla havet förändras fördelningen av moln och konvektionszoner. För invånare från Sydamerika till Australien innebär det konkreta väderförändringar – inte bara abstrakta diagram.
| Region | Typiska effekter av El Niño |
|---|---|
| Sydamerikas västkust | Mer frekventa skyfall, ökad risk för översvämningar och jordskred |
| Sydostasien och Australien | Större risk för torka, skogsbränder och vattenbrist |
| Atlanten (orkansäsong) | Mindre intensiv tropisk cyklonaktivitet |
| Östra Stilla havet | Fler och kraftigare orkaner |
För jordbrukare i Peru och Ecuador kan ökad nederbörd innebära bättre skördar, men samtidigt risk för att odlingarna förstörs av jordskred. Samtidigt kan bönder i Indonesien och på Filippinerna kämpa med vattenbrist och lägre avkastning.
Atlantens orkansäsong är också ett viktigt element. När El Niño dominerar över det ekvatoriala Stilla havet ökar vindskjuvningen i de övre troposfärlagren över Atlanten, vilket försvårar vertikal utveckling av åskmoln. Statistiskt sett minskar det antalet kraftiga cykloner som når Amerikas kuster. Samtidigt blir östra Stilla havet ett mer gynnsamt område för orkanbildning.
Rekordvärme trots kall fas – vad händer när El Niño tar över?
Januari 2025 gick till historien som den varmaste januari sedan instrumentella mätningar inleddes. Det oroväckande är att detta rekord sattes under en pågående La Niña-period, som i klassisk mening borde ha kylt ned jordens klimat något.
La Niña sänker normalt den globala medeltemperaturen med ungefär 0,1–0,2 °C. Den här gången räckte inte den effekten för att väga upp den bakgrundsnivå som decennier av ökande växthusgaskoncentrationer har skapat. Världsmeteorologiska organisationen betonar att ENSO-cykeln nu inte längre verkar mot ett "gammalt" klimat, utan mot en betydligt varmare grundnivå.
Varje ny varm ENSO-fas äger rum under högre medeltemperatur än den föregående – vilket gör det allt lättare att sätta nya värmerekord på jorden.
Historiskt sett bidrar El Niño med ytterligare 0,1–0,2 °C till den globala medeltemperaturen för det aktuella året. Om fenomenet verkligen utvecklas under andra halvan av 2026 förväntar sig klimatforskare att det året kommer att matcha rekorden från 2023 och 2024 – eller till och med slå dem. Det innebär större sannolikhet för värmeböljor, extrema väderhändelser och allt oftare överskridna termiska komfortgränser i många städer.
Haven som gigantiska värmebuffertar har sina gränser
Merparten av den överskottsvärme som koldioxidutsläppen orsakar absorberas av haven. Det är tack vare detta som landytorna inte värms upp ännu snabbare. Men haven kan inte obegränsat suga upp allt mer värme utan konsekvenser.
Varmare tropiska vatten gynnar intensivare fenomen som kraftigare konvektionsregn, häftiga åskväder och mer utbredda cyklonsystem. För invånare i regioner som är känsliga för sådana händelser innebär det allt oftare situationer som överbelastar lokal infrastruktur – från stadens dagvattensystem till elnäten.
Vad innebär det här scenariot för Sverige och Europa?
El Niño påverkar allra starkast de regioner som är direkt kopplade till det tropiska Stilla havet, men fenomenets signaler når även Europa. Det finns inget enkelt samband som säger att "El Niño ger en specifik vinter i Sverige", men statistiken pekar på vissa tendenser.
- Större chans till varma somrar globalt, vilket ofta resulterar i värmeböljor i Europa.
- Ökad risk för marktorka i vissa regioner, särskilt om det sammanfaller med ett blockerande högtryck.
- Ökad belastning på energisystemet till följd av stigande efterfrågan på luftkonditionering.
För svenska jordbrukare innebär det ett behov av större flexibilitet i odlingsplaneringen. Beslut om sådatum, val av torktåliga sorter och investeringar i vattenlagring blir allt viktigare. Energisektorn måste räkna med längre perioder av höga temperaturer, vilket belastar både elnätet och vattenkylda kraftverk.
Hur tolkar man El Niño-prognoser som vanlig läsare?
I vetenskapliga meddelanden dyker det ofta upp procentvärden för sannolikhet. I praktiken innebär det att forskarna kört ett stort antal oberoende simuleringar, och att El Niño uppstod i en viss andel av dem. Det handlar alltså inte om en garanti, utan om en riskbedömning.
Det är värt att se på den här informationen ungefär som man ser på långsiktiga ekonomiska prognoser. De är inte till för att planera ett specifikt semesterdatum, utan för att sätta riktningen för strategiska beslut. På den grunden kan vattenförvaltande institutioner förbereda scenarier för torra eller blöta säsonger i förväg, och hälsosektorn kan planera åtgärder inför eventuella värmeböljor.
För den enskilda personen är det viktigaste att följa lokala väderrapporter och hydrologiska varningar. El Niño är en av de faktorer som "sätter bakgrunden" för atmosfären – men huruvida ett kraftigt åskväder drar in över Stockholm en viss dag avgörs ändå av fenomen i mycket mindre skala.
