En oväntad bieffekt förändrade hela forskningsinriktningen
Forskare som studerade sårläkning hos möss snubblade över något helt oväntat. Deoxyribos – ett socker som finns i DNA – applicerat som gel visade sig väcka hårsäckar till liv och stimulera tillväxten av betydligt tätare päls.
Projektet startade vid University of Sheffield i Storbritannien och COMSATS University Islamabad i Pakistan. Ett team av biomaterialforskare undersökte hur deoxyribos påverkar läkningsprocessen vid hudskador hos möss – och lade märke till något de inte alls hade förväntat sig.
Pälsen runt sårområdena växte tillbaka snabbare, tätare och klart tjockare jämfört med obehandlad hud. När forskarna applicerade sockerlösningen på små hudskador hos gnagarna, täcktes de behandlade områdena med ny päls betydligt fortare än kontrollområdena.
Den logiska följdfrågan uppstod omedelbart: om detta socker kan återuppliva hud efter skada, skulle samma mekanism kunna hjälpa vid håravfall – där hårsäckarna gradvis somnar in och slutar producera hår?
Så genomfördes experimenten med androgenetisk alopeci hos möss
Nästa fas av forskningen beskrevs i en studie publicerad i juni 2023. Den här gången använde teamet en modell för androgenetisk alopeci – testosteronberoende pälsförlust hos hanmöss, med en mekanism liknande manligt mönsterhåravfall hos människor.
Forskarna rakade ränder på djurens ryggar och applicerade sedan en av fyra geler dagligen under 20 dagar. En gel innehöll deoxyribos, en annan det välkända läkemedlet minoxidil, en tredje var en tom bärgel och den fjärde kombinerade deoxyribos med minoxidil.
Resultaten var tydliga. Efter 20 dagar hade möss som behandlats med deoxyribosgelen betydligt tätare och längre päls vid appliceringsstället jämfört med kontrollgrupperna. Sockergelen presterade i nivå med minoxidil – ett av de viktigaste läkemedlen för lokal behandling av håravfall.
Kombinationen av deoxyribos och minoxidil gav däremot inte bättre resultat än varje preparat för sig, vilket förvånade forskarteamet något.
Hur ett DNA-socker påverkar hårsäckarna
Deoxyribos är en av de grundläggande byggstensarna i DNA. Det är inget läkemedel i sig, men det kan påverka miljön runt hudcellerna. Analys av vävnadsprover från behandlade områden visade ett ökat antal blodkärl och epidermisceller.
Ju bättre blodcirkulationen var runt en hårsäck, desto större var dess diameter och desto kraftfullare växte håret. Med andra ord förbättrar deoxyribosgelen troligtvis infrastrukturen runt hårsäcken – den säkerställer tillförseln av syre och näring, vilket resulterar i tjockare och starkare hår.
Mekanismen är ännu inte helt kartlagd, men verkningssättet påminner om idén att mata och aktivera hårsäckar som sakta slocknar vid håravfall. Forskarna vid University of Sheffield antar att förbättrad mikrocirkulation i hårbotten skapar gynnsammare förhållanden för hårcellernas överlevnad.
Hårtäthet mättes även under mikroskop och diametern på enskilda hårstrån analyserades. Skillnaderna mellan behandlade och obehandlade områden var statistiskt signifikanta och synliga även för blotta ögat.
Var skulle den nya metoden passa in i dagens behandling av alopeci
Androgenetisk alopeci, även kallad ärftlig håravfall, drabbar både män och kvinnor. Uppskattningsvis kan upp till 40 procent av världens befolkning påverkas i någon form. Hos män börjar det vanligtvis med en vikande hårlinje och glesning på hjässan, medan kvinnor oftare upplever en gradvis tunnare hårväxt längs hjässans mitt.
Två läkemedel dominerar marknaden och har använts av läkare i många år. Minoxidil appliceras direkt på hårbotten som lösning eller skum, medan finasterid tas som tabletter och påverkar testosteronets ämnesomsättning. Båda metoderna kräver långvarig användning och kan ha biverkningar.
- Minoxidil kan orsaka irritation och uttorkning av hårbotten
- Finasterid påverkar den hormonella balansen
- Båda läkemedlen slutar verka när man avslutar behandlingen
- Hårtransplantationer är kostsamma och invasiva ingrepp
- Laser- och LED-ljusterapi har varierande effektivitet
- Kortikosteroider används vid alopecia areata
Mot denna bakgrund framstår deoxyribosgelen som ett potentiellt skonsamt alternativ – något som skulle kunna appliceras på hårbotten som ett vanligt kosmetiskt preparat, utan att rubba hormonbalansen. För patienter som inte kan eller vill använda finasterid på grund av dess hormonella effekter kan detta vara ett intressant alternativ.
Kan det fungera även efter kemoterapi och vid andra typer av håravfall
Forskarna antyder att ett sådant preparat potentiellt kan ha bredare användningsområden än klassisk androgenetisk alopeci. Teoretiskt sett finns det flera situationer där håravfall uppstår som skulle kunna dra nytta av detta.
Stimulering av hårväxt hos personer efter kemoterapi är ett möjligt användningsområde. Stödjande behandling vid alopecia areata, där immunsystemet angriper hårsäckarna, är ett annat. Även stöd för huden efter dermatologiska ingrepp eller hårtransplantationer kan komma i fråga.
- Håråterbildning efter onkologisk behandling
- Stöd vid alopecia areata
- Återhämtning efter brännskador på huvudet
- Komplement till transplantation av hårsäckar
- Stöd för tillväxt av skägg och ögonbryn
- Behandling av ärrbildning på hårbotten
- Förebyggande av glesning hos riskpatienter
Det rör sig fortfarande om spekulationer från forskarnas sida, baserade på mekanismen med förbättrad mikrocirkulation och ökad cellaktivitet i huden. Varje enskild indikation kräver separata, noggrant planerade kliniska studier med läkare och dermatologer involverade.
I vilket skede befinner sig forskningen och vad vet vi ännu inte
Forskarna betonar tydligt att hela projektet fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt stadium. Samtliga beskrivna resultat härstammar från experiment på hanmöss. Deoxyribosgelen har varken testats på människor eller på hondjur.
Studiens författare betecknar sina fynd som mycket preliminära och understryker behovet av ytterligare studier på olika modeller och under kliniska förhållanden. Nästa steg inkluderar tester på honmöss med hormonellt betingat håravfall.
Forskargruppen vid University of Sheffield planerar långsiktiga säkerhetsstudier av gelapplicering på större hudytor. Kliniska prövningar med deltagande av människor med androgenetisk alopeci – både män och kvinnor – är nödvändiga innan en eventuell lansering. Jämförelser av deoxyribosgelen med nuvarande behandlingsstandard i olika scheman återstår också att genomföra.
Forskarna vid COMSATS University Islamabad måste dessutom lösa frågan om optimal dosering och appliceringshyppighet. Det är ännu oklart om gelen skulle räcka att applicera en gång dagligen, som minoxidil, eller om en annan frekvens krävs.
Vad betyder detta för personer som upplever håravfall
Den som idag söker ett sätt att stoppa sitt håravfall bör inte rusa till apoteket och leta efter sockergel. En sådan produkt finns helt enkelt inte till försäljning än, och själva ämnet deoxyribos behöver genomgå grundlig testning på människor.
Å andra sidan visar denna forskning att medicinen aktivt söker efter enklare och mindre belastande sätt att stärka hårsäckarna. De flesta tillgängliga behandlingar är ganska krävande – de måste appliceras dagligen under lång tid, man måste acceptera risken för biverkningar eller genomgå kirurgiska ingrepp som hårtransplantation.
Om framtida studier bekräftar säkerheten och effektiviteten hos deoxyribosgelen, kan ett nytt alternativ dyka upp i horisonten för personer som hittills inte velat eller kunnat använda minoxidil eller finasterid. Det är värt att med tålamod följa hur denna forskning utvecklas i fackpublikationer och på dermatologikonferenser.
Nyheter om nya metoder för hårväxt tänder lätt fantasin. Marknaden för håravfallsprodukter är enorm, och en del patienters desperation utnyttjas tyvärr av tillverkare av preparat med tveksam effekt. Kan det nya fyndet från forskningen om hårsäckar och hårbotten bli ett verkligt genombrott inom dermatologin?
