En metallkedja som skulle hålla livet ut – men verkligheten ser annorlunda ut
En metallkedja var tänkt att hålla hela bilens livslängd, men hos vissa motorer slutar historien med reparationsräkningar på tiotusentals kronor. Tillverkarna lovade en underhållsfri komponent – verkligheten visade sig vara en helt annan.
I många moderna motorer ersatte metallkedjan distributionsremmen och marknadsfördes nästan som en komponent helt utan underhållsbehov. Det visade sig snabbt vara felaktigt: hos specifika motorserier uppstår återkommande fel som kan slå ut hela drivlinan. Det lönar sig verkligen att veta vilka konstruktioner som anses vara särskilt riskfyllda.
Redan ett litet hopp i kedjan kan leda till att kolvar och ventiler kolliderar – ett katastrofalt och extremt kostsamt haveri. I teorin klarar en metallkedja tidens tand bättre än ett gummibälte. I praktiken visade sig svaga spännanordningar, bristfälliga styrskidor och alltför optimistiska serviceintervall vara det verkliga problemet. Resultatet? En tydlig lista över motorer som mekaniker idag kallar ”minor” – just på grund av kamkedjans brister.
Vad kamkedjan egentligen gör i motorn
Kamkedjan i en förbränningsmotor kopplar samman vevaxeln med kamaxeln eller kamaxlarna. Tack vare detta öppnas och stängs ventilerna i exakt rätt ögonblick och kolvarna arbetar i ett perfekt koordinerat rytm. När kedjan sträcker sig, hoppar ett kugge eller brister försvinner hela systemets precision på ett ögonblick.
Redan en liten förskjutning i kedjan kan orsaka kontakt mellan kolvar och ventiler, vilket innebär en mycket dyr skada som kräver renovering eller byte av hela motorn. Tillverkare som BMW, Volkswagen och Renault satsade på metallkedja med övertygelsen om dess långa livslängd.
Problemen dök dock upp snabbt. Svaga spännanordningar hos BMW N14-motorer eller otillräcklig smörjning hos Renault TCe-enheter ledde till förtida haverier. Mekaniker varnar idag för att kedjan hos ett antal specifika motorer måste bytas ut långt tidigare än vad fabriksdokumentationen lovade.
BMW-motorer med kedja: ett premiumvarumärke garanterar inte alltid tillförlitlighet
Ett av de mest omtalade exemplen är BMW-gruppens motorer. Från slutet av 2000-talets första decennium brottades tillverkaren med upprepade kamkedjefel i flera populära enheter. Bensinmotorn 1,6 turbo känd som N14 monterades i Mini Cooper S R56 och Mini JCW, och i modifierad form levererades den även till Stellantis- och PSA-koncernen som 1,6 THP – använd i bilar från Peugeot, Citroën, DS Automobiles och Opel.
Produktionsperioden sträckte sig ungefär från 2006 till 2012. Det typiska problemet handlade om fel på kedjesspännarens konstruktion, med risk för att kedjan sträcker sig, hoppar eller brister och skadar motorn. Efter 2013 förbättrade tillverkaren kamkedjans konstruktion, bland annat genom att montera mer hållbara spännanordningar. Äldre exemplar cirkulerar fortfarande på begagnatmarknaden, så innan köp bör man begära dokumentation som bekräftar att kedjesatsen reparerats eller bytts ut.
En stor grupp bilister känner också till problemen med BMW:s dieselmotorer 2,0 N47 och 3,0 N57, monterade bland annat i modeller märkta 16d till 30d. Här sitter kedjan på växellådssidan, vilket försvårar allt förebyggande underhåll. När den börjar ge vika hör föraren ett karakteristiskt skramlande ljud – framför allt vid kallstart. Ignorerade varningssignaler slutar inte sällan med att kedjan brister och motorn förstörs fullständigt. Många experter rekommenderar uppriktigt att byta kedjan förebyggande på dessa motorer, innan det värsta inträffar.
Två kedjor på en gång: Ingenium-dieseln i Jaguar och Land Rover
Problemen drabbar heller inte bara äldre konstruktioner. I 2,0-liters Ingenium-dieselmotorn som används i Jaguar och Land Rover valde man att montera hela två kamkedjor. Lösningen låter ambitiös, men i praktiken skapade den en hel del bekymmer.
I exemplar tillverkade ungefär mellan 2015 och 2019 rapporterade ägare och verkstäder om kamkelkedjors förskjutning och risk för allvarliga skador. Bland de drabbade modellerna finns bland annat det populära Range Rover Evoque. Vid köp av begagnad bil med denna motor är det absolut nödvändigt att kontrollera servicehistoriken och eventuella åtgärder utförda hos auktoriserade verkstäder.
Branschforskare pekar på att ett dubbelt kedjsystem kan vara känsligt för synkroniseringsproblem mellan de enskilda kedjorna. Hos Ingenium-motorer uppträder problemet ofta redan runt 100 000 kilometers körsträcka, vilket är relativt tidigt för en modern diesel. Mekaniker rekommenderar att noga lyssna efter ovanliga ljud från motorsidan och att regelbundet kontrollera serviceanteckningarna.
Mazda 2,2 diesel: när motorlampan varnar i tid
Även 2,2-liters dieselmotorn MZR-CD R2 med 150 och 175 hästkrafter, använd i bland annat Mazda 6 från åren 2008 till 2013, kan orsaka allvarliga problem. Här har kamkedjan en tendens att sträcka sig med tiden. En fördel med denna konstruktion är att motorstyrenheten vanligtvis upptäcker avvikelserna relativt tidigt och tänder varningslampan ”check engine”, vilket ger föraren chans att reagera i tid.
Om varningslampan tänds och oroväckande ljud hörs från kamkedjeområdet bör hela kedjesatsen bytas så snart som möjligt – inklusive kedja, spännanordningar och styrskidor. Att vänta kan sluta precis likadant som hos de andra beskrivna enheterna: med en totalförstörd motor.
Experter från auktoriserade Mazda-verkstäder påpekar att motoroljans kvalitet är avgörande för denna motor. Användning av billigare oljor eller förlängda bytesintervall påskyndar kraftigt kedjans slitage. Ägare bör följa föreskrivna intervall och använda oljor som uppfyller tillverkarens specifikationer.
Små bensin- och dieselmotorer: problem som inte bara drabbar stadsbilister
Den populära turbobensinen 1,2 känd som TCe eller DIG-T, med fabriksbeteckningen H5F, har arbetat i många modeller från Renault, Nissan och Mercedes. Effektspannet är ungefär 100 till 130 hästkrafter och produktionen löpte ungefär från 2012 till 2019. Det vanligaste problemet rör läckage och alltför hög oljeförbrukning. Sjunkande oljenivå påverkar direkt kamkedjans funktion – kedjan kan sträcka sig, hoppa och i värsta fall brista.
Förare som sällan kontrollerar oljenivån löper särskilt stor risk med denna konfiguration. I Opel Corsa monterades bland annat bensinmotorn 1,2 Twinport Ecotec på 85 hästkrafter ungefär mellan 2006 och 2015. Denna enhet är känd för sin benägenhet att kamkedjan förtidigt lossnar.
I nyare dieselmotorer 1,6 CDTi med beteckningarna B16DTU och B16DTE på ungefär 110 hästkrafter, tillverkade mellan 2015 och 2018, är problemet oftast en defekt kedjestyrsida. När den går sönder tappar kedjan sin rätta bana och skadar i sin tur motorn. Mekaniker avråder från att köpa begagnade Opel Astra eller Insignia med dessa motorer utan en noggrann genomgång av servicehistoriken.
Fler motorer som kan överraska sina ägare med kedjeproblem
Den kompakta dieselmotorn 1,3 Multijet SDE uppnådde enorm popularitet och monterades bland annat i följande modeller:
- Fiat Panda, 500 och Grande Punto
- Opel Corsa, Astra och Combo
- Lancia Musa och Ypsilon
- Ford Ka och Fusion
- Suzuki Swift och Splash
- Vauxhall Corsa
Versioner tillverkade ungefär mellan 2008 och 2014 drabbas av kamkedjefel. Att kedjan brister i dessa motorer är långt ifrån ovanligt och slutar ofta med att hela enheten havererar. Toyota är känt för sin tillförlitlighet, men även bensinmotorn 1,3 VVT-i 2NZ på 87 hästkrafter, monterad i Yaris från åren 2005 till 2011, har drabbats av kedjehaverier.
Förare som ignorerar ett metalliskt klappande ljud vid start riskerar att kedjan hoppar flera kuggar eller brister helt. Inom Volkswagen-gruppen – inklusive VW, Audi, SEAT och Skoda – var problemen med bensinmotorerna 1,2 och 1,4 TSI eller TFSI ur EA111-familjen, tillverkade ungefär mellan 2005 och 2013, välkända. Problemet låg framför allt i spännanordningar och styrskidor som tilläts lossna.
För 1,4 TSI-motorn introducerade tillverkaren förändringar ungefär från 2011 och övergick gradvis från den problematiska kedjelösningen till rem. För 1,2 TSI kom förbättringarna fram till 2015. Hos 2,0 TSI EA113 är ett typiskt symptom svårstartad kall motor – vilket paradoxalt nog ibland skyddar motorn från fullständig förstörelse, eftersom felet visar sig innan kedjan hinner orsaka allvarligare skador under körning.
Hur du känner igen kedjeproblem i god tid
Du behöver varken tillgång till en verkstad eller specialverktyg för att uppfatta de första signalerna om att kamkedjan inte mår bra. Det är värt att hålla utkik efter dessa symptom:
- metalliskt ljud eller skramlande vid kallstart
- varningslampan ”check engine” tänd med felkoder kopplade till kamaxelsynkronisering
- ojämn tomgång, tappat effekt eller ryckningar
- märkbart ökad oljeförbrukning, fläckar under bilen eller synliga läckage
- skrapande ljud från motorns framsida, särskilt vid acceleration
- problem med kallstart
- synliga vibrationer i området kring motorns kamkedjedrev
- avgasrök som avviker från det normala
Vid sådana symptom bör du inte skjuta upp besöket hos mekanikern. Hos många av de beskrivna motorerna är kostnaden för att byta kedjesatsen hög – men ändå betydligt lägre än en renovering eller ett motorbyte efter att kedjan brustit. Tekniker på oberoende verkstäder påpekar att tidig diagnos kan spara flera tiotusentals kronor.
Vad du bör fråga om när du köper en begagnad bil med kamkedja
Den enklaste regeln lyder: tro inte blint på påståendet att ”kedjan håller hela bilens livslängd”. I verkligheten beror livslängden på konstruktionens kvalitet, körstil och hur bilen servas. Vid en besiktning av ett fordon är det värt att kontrollera ett antal saker.
Ta reda på om det finns kända serviceåtgärder för den aktuella motorn. Begär fakturor för tidigare byten av kedja eller spännanordningar. Starta motorn kall och lyssna med motorhuven öppen. Kontrollera oljenivå och oljetillstånd och leta efter tecken på förbrukning.
För riskfyllda enheter är det klokt att budgetera för ett potentiellt kedjebyte under det första året av ägande – räkna med ett rejält belopp. Det är en kostsam post, men ibland den enda vägen till lugn sömn. Det är också värt att påminna sig om att kedjan i sig inte gör motorn oförstörbar. Kortare oljebytesintervall, varsam uppvärmning av motorn och att undvika förlängda serviceintervall – dessa enkla vanor förlänger verkligen hela kamkedjans livslängd. Hos många bilar kan en äldre men regelbundet servad motor med rem visa sig vara mindre problematisk än en modern motor med ”livslång” kedja.
